Hur fungerar ventilation?

Ventilation.se om ventilation

Idag gästbloggar ventilation.se här på vår blogg och berättar om hur ventilation och ventilationssystem i hus fungerar!

Olika sorters ventilationssystem

Nu för tiden hör man ofta talas om självdragsventilation, olika typer av mekanisk ventilation och sk. hybridventilation. Den mekaniska ventilationen arbetar med relativt höga tryckfall vilket erfordrar mekaniskt arbete i alla lägen. Variationerna är F – som står för frånluft enbart, FT – som är till- och frånluft och FTX – till- och frånluft med värmeåtervinning.

Ventilation med självdrag

I äldre hus utvanns en självdragsventilation som var naturlig genom att luft strömmade in som tilluft via otätheter, och då speciellt runt fönstren. Frånluften gick ut genom skorstenen. Självdragsventilation är det samma som ventilation utan fläktar, och principen bygger på att luftrörelser skapas då varm luft strömmar från husets lägre delar via uppvärmda kanaler till uteluften i husets övre delar. Detta kallas även skorstenseffekten. Ju fler våningsplan luften strömmar igenom desto större skorstensverkan.

Drivkrafterna i självdragssystemets växlar med uteklimatet och variationerna i vinden. Det skapas bra drivkrafter under kalla och blåsiga dagar och luftväxlingen blir då stor med risk för drag. Detta gäller särskilt i hus som har flera våningar. I jämförelse har ett enplanshus med god lufttäthet i sommartid i stort sett ingen ventilation. Man måste fönstervädra sommartid för att få tillräcklig luftomsättning i sådana hus.

Självdragssystemets drivkrafter varierar med uteklimatet och vindens variationer. Under en kall och blåsig dag skapas bra drivkrafter och luftomsättningen blir stor med risk för drag, särskilt i ett hus med flera våningar. Ett enplanshus med god lufttäthet har under sommaren däremot obefintligt med ventilation. I ett sådant hus måste man fönstervädra sommartid för att få tillräcklig luftomsättning.

Om man vill stänga ute en bullrig miljö är såklart för mycket fönstervädring en nackdel. I hus med självdrag är det även svårt att filtrera tilluften med filter eftersom det då uppstår stora tryckfall. Att få frånluft genom en värmeväxlare utan mekanisk hjälp är svårt vilket innebär att man inte kan värmeåtervinna frånluften. En uppenbar fördel med självdragsventilation är att den inte kräver någon energi till driften och att den inte genererar något som helst buller.

Frånluftsventilation

En frånluftsfläkt som är placerad på t.ex. vinden eller på taket suger ut luften i hus med frånluftsventilation. Frånluften sugs ut i kök och våtrum och eventuellt även via don i garderobs- och förrådsrum. Via ventiler i fönster och ytterväggar kommer det tilluft.

Man kan återvinna värme från frånluften i ett frånluftsventilerat hus och man har möjligheten att filtrera tilluften då fläktarna kan skapa precis så mycket sug som behövs över filtren. Nackdelar: att systemets fläktar och don ibland ger ifrån sig störande buller samt att systemet kräver elektrisk energi.

Frånluftsventilerade byggnader kan ha en allt för låg luftomsättning trots att frånluftsfläkten arbetar kontinuerligt och säkerställer luftväxlingen. Det kan vara svårt att säkerställa tillförseln av friskluft på de mest lämpliga ställena och problemet kan uppstå om det inte finns tillräckligt med tilluftsdon eller om donen är stängda, felaktigt placerade eller igensatta. Problemet kan även uppstå om fläkten är felinställd.

Hybridventilation

Blandningen av självdragsventilation och mekanisk frånluft kallas hybridventilation. En otillräcklig självdragsventilation stöttas upp av mekaniska fläktar för att man hela tiden ska kunna erhålla en bestämd ventilationsgrad. Hybridventilation kan vara passande i t.ex. klassrum där det ofta finns ett värmeöverskott och litet behov av värmeåtervinning. Detta system är dock avsevärt mer komplicerat att reglera än andra system.

Mekanisk från- och tilluftsventilation

Man kan balansera ventilationen med en kombination av från- och tilluftsfläktar så luftflödena in och ut från byggnaden blir lika stora. Med denna teknik behöver varken ett undertryck eller övertryck skapas, dock så strävar man i praktiken efter ett visst undertryck i byggnaden.

I ett mekaniskt från- och tilluftssystem fungerar ventilationen genom att ta in uteluften centralt, förvärma och filtrera den samt via tilluftsdon fördela luften till i första hand bland annat sovrum och vardagsrum – som har störst behov av ren luft. Den använda luften sugs ut via frånluftsdon som oftast är placerade i de mest förorenade rummen, och då i första hand i kök och våtrum. Man kan återvinna större delen av värmen i frånluften innan förbrukad luft lämnar byggnaden – om systemet är utrustat med en värmeväxlare (FTX-system).

Den bästa möjligheten till kontroll av luftströmmar, flöde och teknisk komfort ges i ett hus med FTX-system och god lufttäthet, men för att effektiviteten i systemet inte ska avta krävs ett kontinuerligt underhåll med byte av ventilationsfilter samt kontroll av flöden.

Ventilation.se säljer ventilation till hus, lägenhet och företag.

Förhindra mögel och avlägsna lukt med en bra ventilation

Stora källor till fukt i inomhusluften är bland annat utandningsluft och duschande. Människor, maskiner och material tillför kontinuerligt vattenånga, partiklar och gaser till inomhusluften.

En bra ventilation tar bort lukt, matos och skadlig gas från byggnadsmaterial och förhindrar fuktrelaterat mögel och rötskador. Om fukten inte ventileras bort får man kondens som visar sig först på kalla ytor som fönster och kallvattenledningar och sedan kan kondensen till och med dyka upp på väggar och möbler.

Med en tillräcklig och ständig luftväxling i bostaden kan alla i familjen andas in en renare och friskare luft som kan bidra till att behålla din och dina barns hälsa. Eftersom små barn är mer känsliga för dålig luft och mögel än vuxna är det större risk att de utvecklar allergier av just dålig lukt och mögel som kan finnas i våra hus. Dessa allergier kan sätta livslånga spår.

Högre luftfuktighet inomhus under lång tid kan skapa mögel på ytor och inredning. Fönster och konstruktioner kan få både ytliga och inre skador av möglet och rötan. Vilket ventilationssystem man väljer är alltså av stor betydelse med den stora risken för fuktrelaterade skador på huset i åtanke.

Ur hälsosynpunkt är det särskilt viktigt att ventilationen är tillräcklig i sovrummen.

För att inte ta risken att fukt ska orsaka kondens och risk för mögel- och rötskador ska ett bra ventilationssystem fungera så att det blir ett svagt invändigt undertryck. Systemet förhindrar då att fukten söker sig via luften ut i väggar och fönster, upp genom vindsbjälklag och på vinden.

För att möjligheten ska finnas att späda ut föroreningar, forsla bort använd/förorenad luft och tillföra ren luft behövs alltså en effektiv ventilation. I ett flertal fall, t.ex. pga pollen, behöver även inkommande uteluft renas innan den berikar luften inomhus.

Den luft som avsiktligt tillförs via tilluftsventiler bestämmer delvis det totala utbytet av luft genom en byggnad. Annat som tillkommer kallas ofrivillig ventilation och kommer från vädring, öppning av dörrar och fönster samt genomläckning i otätheter. Hur stora otätheter det finns i byggnadsskalet samt de drivkrafter som påverkar huset bestämmer den ofrivilliga ventilationen. Storleken på dessa drivkrafter beror på skillnader i temperaturer, den fria höjden i huset samt vindbelastning. Hus med god lufttäthet måste alltid ha ett väl genomtänkt ventilationssystem med till- och frånluftsförsörjning genom ventiler eftersom tätare hus ger en lägre ofrivillig luftväxling, som resultat.

Tilluft respektive frånluft i vilka rum?

I rum där man vistas ofta, som t.ex. sov-, vardags- och allrum har man tilluftsventiler. I våtutrymmen samt kök suger man frånluft.
Hur mycket ventilation behöver man?

Enligt Boverkets Byggregler är minimikravet 0,35 liter/s x bostadsytan utryckt i m². Luftflödet till ett hus på 150 m² blir då: 0,35 l/s x150m²= 52,5 l/s.

I Boverkets byggregler om ventilation kan man läsa att uteluftsflödet ska vara lägst 0,35 l/s per m² golvarea och det tas även upp olika exempel på att t.ex. bostäders sovrum bör ha ett minsta tilluftsflöde på 4 l/s per sekund och sovplats. När det gäller frånluftsflödet bör man i kök respektive badrum ha ett minsta flöde på 10 l/s.
Undertryck ska råda

Med övertryck finns risk att man får varm fuktig luft ut i husets stomme. Man bör därför styra ventilationen så undertryck råder. Vid kyligare väderlek kan luften fälla ut kondens på kalla byggnadsdelar längre ut i vägg- och takkonstruktion. Med ett system med enbart styrd frånluft får man automatiskt ett undertryck i huset och i ett system med styrd tilluft och frånluft (FTX) kan man justera tillflödet för att det ska bli lite mindre än flödet för frånluften.
För- och nackdelar med mekanisk ventilation och självdrag och alternativ till dessa.

Självdrag ger inte en garanterad kontrollerad luftomsättning. För att kunna garantera den krävs oftast en mekanisk ventilation.

Om man inte har ett tillräckligt undertryck vid till exempel spisen kan man inte säkerställa att stekoset förs bort. Det krävs att man kan återvinna det mesta av värmeinnehållet i frånluften sett ur energisynpunkt, och för att övervinna tryckfallet i återvinningsbatteriet i frånluftskanalen måste man ha ett fläktstyrt luftflöde. En ren inomhusluft kan endast garanteras med ett filter för tilluften, och detta filter som ger upphov till ett tryckfall måste övervinnas med fläkt.

Något som man tyvärr ofta glömmer är att man bör kunna variera luftflödet genom byggnaden efter behov. För att få rätt styrning krävs det i de flesta fall en mekanisk ventilation. Självdrag fungerar lite olika vid olika utetemperaturer och drivkraften i ett självdragssystem utgörs av termiken. Med andra ord så stiger alltså varmluften uppåt på grund av att den är lättare än den kalla luften. Förr i tiden drogs alltid ventilationskanalerna i skorstensstocken och när det eldades i spisarna och de kopplades till rökkanalen blev denna varm och värmde även frånluftskanalerna i skorstensstocken. Frånluften värmdes då och steg uppåt.

Genom eldning i spis och genom att öppna eller stänga frånluftöppningar kopplade till respektive frånluftskanal kunde man ventilera rummet. Drivkraften, eller om man vill kalla det fläkten, var alltså värmen som kom från rökkanalen. Systemet fungerar inte om man inte har en drivkraft. Begrepp som man ser i dag som förstärkt självdrag (med sk hjälpfläkt) är inget annat än fläktstyrd ventilation. Moderna energikrav kan inte uppfyllas med självdrag och ur energisynpunkt går det inte skapa rätt inomhusklimat.

Har du för dålig ventilation?

Svarar du ja på någon av nedanstående frågor kan du ha en otillräcklig ventilation.

Har du kondens på fönstrens insida i vintertid?
Känns luften ”tung” eller instängd?
Är uppfångningen av stekos dålig i köket?
Efter bad och dusch, kvarstår kondensen då länge på badrumsspeglarna?

Hur kan då problem med ventilationen uppstå?

Självdragsventilationen kan fungera dåligt, speciellt sommartid.
En frånluftsfläkt kan vara stillastående.
Filter kan vara igensatta.
Frånluftskanaler kan vara igensatta.
Tilluften är otillräcklig.

Ventilationstips för pollenallergiker

Om huset exponeras för en större mängd pollen och någon av de boende i huset har besvär med t.ex. pollenallergi är det bästa alternativet att filtrera tilluften med pollenfilter i ett system för mekanisk till- och frånluftsventilation. För att den ofrivilliga ventilationen ska hållas på en låg nivå bör även huset ha en god lufttäthet.

Hälsningar
www.ventilation.se
Ventilation.se

Digg This
Share on Tumblr
Hitta oss på Facebook
Google+